ÅTER

AKTUELLT


Sommaren 2009


28 april
På påskaftonen, mellan kl 17 och 20, födde Nikita 6 valpar - 2 hanar och 4 tikar. De befann sig då hos Nikitas uppfödare Lena. På påskdagen tog vi första bästa båt från Åland, där vi befann oss för att fira påsk, för att hälsa på vår hund och hennes ungar. Hon var jättelycklig i en minut när vi kom - sedan bar det raka vägen tillbaks till valplådan där hon sedan befann sig under hela vårt besök. Tror inte hon märkte när vi gick. Är mycket imponerad av hennes totala ansvarskänsla i sin nya roll som mamma!

Kolla "löpsedelssidan" - där finns länkar till både bilder och film på valparna. Under de närmaste 7-8 veckorna väntar många resor till Harbo där Nikitas uppfödare bor. Vi kan hämta Nikita lagom till vår semester.



4 april

En ultraljudsundersökning förra veckan visade att Nikita är dräktig! :) Vi räknar med att valparna kommer att födas under påskdagarna, så det är snart dags att åka med henne till Lena, hennes uppfödare. Det blir tomt här hemma under de veckor hon är borta, men det får vi bota med många resor till Kurants kennel för att hälsa på Nikita och hennes valpar!




22 feb

NU HOPPAS VI PÅ VALPAR!
Nikita har idag (med repris imorgon) haft en herdestund med Hedeforsens Harras, så nu är det bara att vänta och se! :-) Harras bor i Göteborg och är, precis som Nikitas pappa Bosco, polishund och dessutom utbildad narkotikahund. Han kan visa upp mycket goda resultat som nedärvare: 57 st av hans avkommor är röntgade och av dessa är 90% fria på höft-erna, vilket kan jämföras med genomsnittet för schäfer som är 73%. Av Harras valpar födda före 2010, 69 stycken, är 14 st godkända polis-hundar i Sverige och Norge. Gissar att det är något av ett rekord. 


Hedeforsens Harras och husse Christer

Om allt går som det ska kommer det om 2 månader att bli många resor till Nikitas uppfödare Lena och hennes man Rolf för att hälsa på Nikita och valparna! Räkna också med att kameran då kommer att gå varm! :-)

Lena: Du är en djäkel på att hitta bra hanhundar! :) Kör försiktigt hem!
Länk till Lenas Kennel Kurant där det finns mer information att hämta:
Kennel Kurant


5 jan, 2011
Idag fick jag det glädjande beskedet från Karolinska att jag fått OK från England att delta i en internationell studie av ett nytt cancervaccin. Vaccinet befinner sig på ”trail 3”-nivå, som är det sista och stora steget innan det förhoppningsvis lanseras på marknaden om något år. Trail 1 och 2 har visat goda resultat så det finns stor anledning att hoppas på ett bra resultat även nu.

Studien pågår i 30 länder och 1300 personer deltar. Idag ökade den siffran till 1301 :). Från Karolinska deltar sedan tidigare 15 personer. Substansen som testas är mycket snarlikt ett ämne som cancercellerna själva producerar (gäller några cancervarianter) och vaccinationen syftar naturligtvis till att aktivera kroppens eget immunförsvar för att förhindra återfall. l. l.

Har under de senaste veckorna genomgått ett antal undersökningar
som legat till grund för bedömningen om jag kunde inkluderas i studien eller inte. Det har varit en nagelbitare fram tills idag då jag fick det positiva beskedet. Min nya hemmabas på KS blir en liten klinisk forskningsenhet dit jag ska ta mig varje vecka under 2 månader för en injektion och en timmes övervakning efteråt. Som vanligt har jag mött mycket trevlig personal. Efter 8 veckor glesas besöken ut till var 6:e  vecka.

Det finns en hake. Vaccinet ges till 2/3-delar, medan 1/3-del ingår i en kontrollgrupp som får placebo. Varken personalen eller jag kommer att veta om jag får det ena eller det andra.  

Från det ena till det andra.....nästa vecka börjar jag jobba igen.....



2 nov

Om någon undrat över vart jag tagit vägen....

Nu är det bara en vecka kvar av behandlingen. Bara sex gånger till ska jag ligga på britsen i strålmaskinen på Radiumhemmet. Bara en veckodos cyto-statika återstår, som vanligt föregånget av blodprovstagning för att se att kroppen klarar av ännu en dos. Bara en veckoträff kvar med en läkare för koll av de biverkningar som behandlingen ger. Cancerbehandling är nästan en heltidssysselsättning.

Bara mina närmaste och mina arbetskamrater har känt till min situation. Nu känner jag att det är dags att komma ut ur garderoben :). Dagarna före midsommar fick jag alltså veta att jag har cancer. Tänker inte trötta ut vare sig mig själv eller andra med några detaljer kring min sjukdom (nej, det är inte prostatacancer). Har haft tur i oturen eftersom sjukdomen inte hann sprida sig innan den upptäcktes, vilket naturligtvis ökar mina chanser i hög grad. Är full av tacksamhet mot de många på Karolinska Universitetssjukhuset som visat mig sådan värme och professionalitet. Trots att upptäckten gjordes under semestertider så har allt gått på räls. Är också tacksam mot mina hundar som hållit mig i så god form att läkarna kunde välja ett aggressivt behandlingsalternativ.

Att hundarna (och jag) haft det bra har matte Seija hela tiden sett till. Hon har, när det behövts, aldrig tvekat att ta ledigt från sitt arbete som sjuk-gymnast på ett av sjukhusen i Stockholm. T.ex. den gången då den första stora cytostatikakuren slog ut mina vita blodkroppar så att jag måste läggas in akut. Hundarna (och jag) älskar henne.

Efter avslutad behandling ska min kropp, som under lång tid fått mycket stryk, få chansen att återhämta sig. Räknar med att kunna börja jobba igen när vårterminen startar i januari. Hoppas på en varm vinter så att Nikita och jag kan fortsätta träningen från där vi befann oss i juni.


27 maj

Träningen är återupptagen, även om det gått på styltor emellanåt. Nu har vi t.ex. tvingats till en veckas uppehåll eftersom Nikitas mage, för ovan-lighetens skull, varit i olag. Ny målsättning är att försöka fixa uppflyttning till elit i aug-sept. Om drygt 2 veckor väntar en lång sommarsemester, så det vore väl 17 om vi inte skulle kunna få en del gjort då. Planeringen är det i alla fall inget fel på :-) De 19 juni åker vi traditionsenligt till Åland för att stanna veckorna runt midsommar. Härligt! Återkommer!

9 april
Minns hur jag kände det när jag, full av tillförsikt, skrev raderna nedan för exakt 5 månader sedan. Räknade då med att vi skulle få samma skitvinter som vanligt, vilket inte brukar sätta annat än tillfälliga käppar i hjulet för hundträning. Snö, kyla och en del annat kom sedan i vägen, men nu dj-lar! Imorgon går startskottet för projekt "Hinna ikapp så mycket som möjligt av det vi förlorat under vintern".  Den ursprungliga planen att tävla högre spår i maj har jag dock skjutit upp till augusti. Däremot står målsättningen kvar att vi ska göra vår första elittävling under hösten. Om några veckor kommer vi dessutom att återuppta sökträningen, men fokus kommer tills vidare ändå att ligga på spårarbetet, men nästa år kanske....

Under veckan som gått har jag ägnat tid åt att reka. Har hittat nya, oprövade och fräscha spårmarker och dessutom nya lämpliga ställen för träning av både spårupptag och uppletande. Både Nikita o jag kan behöva nya miljöer.

Ser fram mot det kennelläger som väntar under 1:a majhelgen. Det är alltid lika kul att få träffa Nikitas syskon (nu också småsyskonen) med hussar och mattar. Med flera!


9 nov 2009

Utlovade tidigare några lägesrapporter från träningen inför Högre (vi har även börjat med elitmomenten) och här kommer den första:

Fritt följ
Tillsammans med framåtsändandet dressyrens blå band :) Vi fick 8,5/8,5 i våras och arbetar naturligtvis på att förbättra den poängen. Det enda vi fick kritik för i protokollet var att hon kan pendla något och det arbetar vi nu med. Annars är t.ex. hennes sättanden, alla varianterna, kanonbra - fort går det och rakt blir det. Vid helomvändningar sitter hon som smetad vid mitt ben. Det kommer nog att bli bra det här :)

Framåtsändande
Här har vi hittills framförallt nött med den 2:a halvan - att hon 15 meter framför mig, och i precis min takt, ska följa en rak färdlinje. Utgick från framförgåendet som så småningom fick bli utan koppel och där jag succesivt ökat avståndet. Det börjar faktiskt se riktigt snyggt ut. Nu återstår 1:a halvan, tempoväxlingen vid gruppen, återkallning till fotgående och att sätta ihop delarna. Detta är ett moment som djävulen hittat på! :) Å andra sidan - finns det något snyggare än ett perfekt utfört framåt-sändande?! Har inte tänkt på om alla hundar gör så, men Nikita vrider på öronen 180 grader då hon går där framför mig. Strutarna är alltså hela tiden riktade rakt bakåt mot mig i väntan på vad jag ska säga. Säkert passar hon på att även inhämta annan information. Ser lite lustigt ut :)
Love you madly Nikita! :)

Stegen
Under den här årstiden brukar vi träna även på andra platser än klubben, men då vi är där brukar vi köra 3 stegpassager, det får räcka. Vi har tid på oss innan momentet ska utföras på tävling. Fortfarande är hon lite för het fram till stegen, men själva stegfärden ser ganska snygg ut, men kan bli ännu bättre; det går fortfarande något för fort. Lägger ofta ut godisbitar på strategiska stegpinnar, för att hon ska sänka tempot och gå på alla pinnarna. När vi kör utan godis verkar det nu som hon sakta men säkert börjar lära sig läxan.

Kryp
Vi fick 9,0/8,5 i våras med "något hög" i protokollet. Än så länge arbetar vi med att hon ska lära sig de nu längre kryplängderna, halten och vänster- o högervinkeln. I vinter ska Wennerberg lägga ut en stor extramatta i var-dagsrummet, som både Nikita och husse i jämnbredd ska krypa på. Där ska vi lära oss att ligga lågt :)

Inkallning med ställande
För att hon inte ska veta vad som väntar, använder jag 5 olika varianter när vi tränar. Kör med 1 eller 2 bollar. Att använda boll vid träningen av Nikita innebär att hon kopplar på både turbon och efterbrännkammaren. Det här momentet måste jag därför lägga in bland "bollmomenten" som får komma som sista moment när vi tränar. "Bollmomenten" är de då jag vill ha henne maximalt taggad. Att ha en jättehet hund vid övriga moment är naturligtvis inte så lyckat. Nå, hur går det då? Jo, vid dubbelkommando blir det bromsspår i marken - målsättningen är att det ska bli gropar i marken även vid enkelkommando :) Det har faktiskt redan hänt några gånger! :)
Inkallning med både ställande och läggande är det enda elitmomentet som vi inte börjat med - vill inte blanda.

Apportering, både 4 kg och metall
Här kommer vi till det egentligen enda problemet jag har med Nikita -  startskall. Hennes skyhöga förväntansläge gör att jag ställs inför problemet vid några tillfällen, bl.a. vid apportering. Vet att jag kan få kontroll - vid tävlingen i våras var hon t.ex. knäpp tyst. Men, problemet lurar hela tiden bakom hörnet och kräver ständigt arbete och 150-procentig konsekvens. Metoden är enkel. Vid startskall: kalla tillbaka - inget roligt bjuds förrän hon håller klaffen! Inför tävling blir det mycket "tysthetsträning", vilket jag vet fungerar, men problemet kommer lätt tillbaka. Dock - det går åt rätt håll, problemet är mindre idag än det var för ett år sedan. Nåväl, hur går det med apporteringen då? Jo, det är en fröjd att se den lilla skiten gnugga på, med 4-kilosapporten i käften, på gränsen till galopp. Å snygga ingångar brukar det bli också :) Nikita är en liten dam med ett stort tigerhjärta!!!

Skall
Momentet har låg koefficient och hör inte till de jag prioriterar högst. Skallen kommer än så länge för glest och hon vill inte riktigt köpa mitt "tyst"-kommmando. Ska prova med boll, har jag tänkt, för att höja hennes motivation till skall, vilket lär öka problemet med ljud "i pausen", men det problemet får vi i så fall ta itu med senare. Konstig övning tycker säkert Nikita - nu ska hon plötsligt göra något som husse i vanliga fall inte tycker om.

Hopp
Det enda momentet där jag känner mig ganska säker på en 10:a. Brukar emellanåt öka höjden till 95 cm så att hon vänjer sig vid att satsa lite extra. Sättandet och återhoppet har hon i ryggmärgen vid det här laget.

Platsliggning med gömd förare
Under den här årstiden använder jag mig av kvällens mörker för att träna momentet. Vid en promenadväg, med ganska svag belysning, går vi 20 m in i en skog där det är halvmörkt och där lägger jag Nikita. Fortsätter sedan tillsammans med Bobby in i den svarta skogen där vi för säkerhets skull gömmer oss bakom en gran. Genom grenverket kan jag då iaktta henne. Mörkret i sig tror jag blir en extra belastning för henne. Det som fattas är skotten, men eftersom hon är helt skottfast så spelar det ingen större roll. Så fort klubben återupptar skotträningen i vår fortsätter vi där.


UPPLETANDE
Startskall - se Apportering ovan. Brukar köra en tävlingsmässig 50 x 50 m-ruta där jag lägger ut 8 föremål. Ser ingen anledning att inte ge henne mycket att arbeta med när vi ändå håller på. Ser alltid till att lägga några föremål på djupet och på sidorna. Hon brukar snabbt hämta hem 7 föremål, men det 8:e brukar ibland vålla problem. Om hon inte hittar det inom rimlig tid brukar jag "sela av" och tillsammans med Bobby följa med henne in i rutan där hon oförtrutet fortsätter arbeta och 9 gånger av 10 hittar hon då också det sista föremålet. Efter det slutar hon arbeta! Är inte säker på om det beror på min reaktion eller om hon då vet att det inte finns fler saker att hämta. Hundar är fantastiska varelser!

SPÅR
Mitt dåliga samvete! Vi har spårat alldeles för lite. Nu tillkommer också upptagsruta och spetsvinklar. Skärpning Wennerberg!

SÖK...
Vi har börjat en sökkurs, ledd av en mycket erfaren och meriterad person. 7 hundar deltar. I söndags träffades vi för 3:e gången och Nikita fixade, innan vi slutade för dagen, 4 st raka 50-metersskick utan vare sig pop up eller ljud. Det smakade mer! :)

Den här djäkla årstiden får väl rulla vidare, så återkommer jag... :)



21 sep
Har varit i valet och kvalet om Nikita o jag ska satsa på Högre i höst eller om vi ska vänta till våren och lösningen blev en kompromiss: vi väntar till våren, men vi har redan börjat med elitmomenten. Förhoppningen är att vi i vår ska fixa uppflyttningen till Elit och med det här upplägget ska det i så fall inte behöva dröja så länge förrän vi gör vår första elittävling.

Så här ser planen ut:
Nu tränar vi: skall, hopp, apportering/tung och framåtsändande - alla fyra momenten är desamma i både Högre och Elit. Dessutom har vi börjat med elitmomenten: stegen, kryp med vinkel och apportering/metall. Naturligtvis också platsliggning med skott och gömd förare. Det enda vi inte kan förbe-reda är inkallning med ställande och läggande. I Högre är det bara ställande och jag vill inte blanda.

Till detta ska naturligtvis läggas fria följet och regelbunden träning av upp-letande och sist men inte minst SPÅR (nu tillkommer upptagsrutan). I vinter ska vi dessutom ta itu med rutan och fjärrdirigering inför L-tvåan (även om lydnadsklasserna får komma i andra hand). Under hösten tänker jag i den här kolumnen berätta lite om hur det går för oss i de olika momenten. Så välkommen hit igen om du är intresserad!
Glömde: i november börjar vi med Sök. Vadå fritid?

Nu i helgen tävlade broder Nitro/Gunnar och pappa Bosco/Susanna i Bevak-nings-SM resp. Polishund-SM med den äran. Stort grattis! Däremot har mamma Jazza gjort sin sista rapporttävling. Hennes 6:e-plats i Bruks-SM och 2:a-plats i Bruks-NM 2008 är mycket hedersamt! Strongt jobbat Jazza, Ronnie och Annika! Nu är det Jazzas dotter och Nikitas helsyster Papaya,
7 månader gammal, som tar över. Det ska bli spännande att följa er!



23 maj
Vid tävlingar på Linköping BK fixade vi idag flytten till Högre spår och med 552 p vann vi dessutom tävlingen (420 p krävs för uppflyttning). Att vi vann är kanske inte så mycket att orda om eftersom bara 5 hundar deltog (varav 2 bröt efter spåret), men däremot är jag naturligtvis jättenöjd med poängen - I love you madly Nikita!

Poängen:
SPECIALMOMENTEN (279 P)
Budföring m skott  10 - 10
Påsläpp på spår     10 - 10
Spår                        9    (1 missad pinne av 8)

LYDNADSMOMENTEN (273 P)
Platsliggn. m skott   10 - 10
Linförighet             8,5 - 8,5
Framförgående       8,5 - 8,0
Läggande u. gång   9,0 - 9,0
Inkallande              10 - 10
Kryp                     8,5 - 9,0 
Apportering           9,0 - 8,0 
Hopp                    10 - 10


Två saker hände under dagen som kan vara värda att berätta mer om. Först det 1 km långa spåret som ledde oss rakt i armarna på ett kärr/träsk. Undertecknad, som inte var förberedd på vattengympa, fick efter bästa förmåga, och med ett fast tag om spårlinan, försöka hoppa från tuva till tuva för att försöka undvika drunkningsdöden. Jag lovar - efter allt regn dagen innan så var det blött. Nåväl mina nya vattentäta Gore-Texskor höll faktiskt vad de lovade och jag kom någorlunda torrskodd över till den andra stranden. Nikita, obekymrad om var hon plöjde fram, visade, genom att strax efter kärret markera en spårpinne, att hon tagit rätt väg. Trots allt tycker jag att spårläggaren var en mycket sympatisk kvinna som tog emot oss väl när vi nått fram till slutapporten :-)

Den andra incidenten inträffade under platsliggningen (både Lägre- och Högrehundar deltog samtidigt) när de två hundarna som låg närmast Nikita uppenbart inte gillade läget utan begav sig till sina resp. förare. Den första reste sig och försvann då det första skottet brann av. Den andra flyttade sig 5-10 m då det andra skottet kom och fann sedan för gott att lämna tillställningen helt efter det 3:e skottet. Kan vara tacksam att jag tydligen ännu inte har benägenhet för hjärtinfarkt. Eller berodde min överlevnad på att ett hjärta ligger mer skyddat då det befinner sig i halsgropen? Nåväl - min dödsångest försvann då jag förstod att Nikita, trots det inträffade, inte hade några andra avsikter än att ligga kvar där hon befann sig.
One more time - I love you madly Nikita!

Ett stort tack till dig Sven och till din kära hustru för logi, mat och trevligt umgänge (Sven är Linköpingsbo och tillika husse till Bobbys syrra Fanny). Tack vare er slapp jag gå upp mitt i natten för den 22 mil långa färden till Linköping! En eloge också till Linköping BK som hade arrangerat en mycket välplanerad tävling. Det är också den hittills vackrast belägna klubb jag besökt och med en massa trevliga människor. Kan rekommenderas!

OBS! Ett stort grattis till syster Nixie och Lisbet - Nixie blev idag den första i syskonskaran att fixa flytten till Elit (spår)!!!



3 maj
Oj så dålig jag varit på att uppdatera hemsidan! Har varit alltför upptagen med allehanda saker - bl.a. hundträning (!). Nåväl, det innebär att jag nu har en del att berätta om.

Efter att ha varit lat i stort sett hela tiden efter förra tävlingen med Nikita (med tillfälliga skov av träningsflit) har jag under den senaste tiden faktiskt fått fart under galoscherna. Kan vara en duktig människa, men det borde inträffa mycket oftare :-) Hade anmält Nikita till 6 tävlingar före sommaren (Lkl spår), med förhoppning om att i alla fall komma med på en. Nu kommer hela kullen att exteriörbeskrivas d. 24:e maj och med det fick jag avanmäla oss från två tävlingar den dagen. Nu återstår 4 chanser att komma med. Håll en tumme!

Träningen flyter på riktigt bra tycker jag. Hon fick in krypet snabbt, så nu ägnar vi oss åt att finputsa. Gäller även övriga moment. Spårarbetet fun-gerar normalt mycket bra, hon går oftast som på räls, men visst kan det inträffa saker ibland. Lägger spår med 7-8 vinklar och lika många pinnar (både skogspinnar och vanliga spårpinnar). Har också börjat med spår på uppåt 1,5 km för att vänja både henne och mig vid längden. Fortfarande gäller att hon ska stanna vid pinnen, plocka upp den, invänta att jag kom-mer och lägger den i väskan - har en chick liten pinnväska :-) - och sedan följer "bara" den bästa belöningen hon kan få - att få fortsätta spåra! Varje onsdag är det skotträning på klubben och då passar vi på att träna plats-liggning m skott och budföring m skott. I onsdags var även en lh-collie med och den var lika oberörd av skjutandet som Nikita är. Härligt att se! Bobby, oberörd även han, får sitta intill appellplanen och titta på så nu finns det några collies på klubben som gör bra reklam för rasen. Tänk om de var regel och inte undantag!

Nuförtiden har inte bara Bobby och jag släkt på Åland - det gäller nu även Nikita. Bobby har ju sin son Moltaz boendes där tillsammans med Ulla och Janne - och nu har Nikita fått en helbrorsa på ön! Det är den nu 3 mån gamle Primus som blivit ålänning och som kommer att bli räddningshund med tiden. Kommer säkert att besöka Primus under min semester i sommar.



Primus, 7 veckor gammal.

Att Bobby hamnar lite i skymundan här på hemsidan beror bara på att det är kring Nikita som det mesta händer nuförtiden. Bobby har fått ett mycket roligare liv sedan Nikita kom med i flocken och han hänger med på allt. Tränar även lydnad med honom även om det mesta krutet går tlll Nikita. Hundarna är dödspolare vilket tar sig många uttryck. T.ex: aggressiva hanar tar Bobby hand om själv (jag ser naturligtvis till att det inte går till handgripligheter), men mot tikar är han en sann gentleman hur argsinta de än är. Då träder Nikita in i stället - om en tik gör ett utfall mot Bobby blir hon ursinnig - flocken är helig!

Till sist ett grattis till morbror Kurants Joker med husse o matte och till uppfödare Lena - Joker blev av Svenska Schäferhundklubben utsedd till Bästa Allroundschäfer 2008. Stort grattis!


Joker vid bruks-SM, 2008.

Återkommer inom kort med många actionbilder på Bobby och Nikita som jag fotade på Åland där vi firade påsk i år. Bilderna behöver bara en omgång i Photoshop först. Tills dess - glöm inte att njuta av våren!



10 mars
 Djäkla skit! I söndags gick startskottet för den (nästan) dagliga träningen som ska avslutas med Lägretävlingen (spår) senare i vår - trodde jag ja! Efter sporadiska träningsryck under hösten/vintern var det dags att börja satsa ordentligt - trodde jag ja! Då kom snön! Och inte lite heller! Nåväl, snö kan försvinna fort i mars så det är bara att hoppas, för nu måste vi komma igång. Hann i alla fall prova kryp utomhus för första gången - alltid något.

I helgen var jag på besök hos Nikitas uppfödare för att se Nikitas nya helsyskon som nu är nästan 5 veckor gamla. Även Annika o Ronnie var där för att välja vilken av valparna som Jazza ska få behålla. Valet var inte lätt eftersom kullen är mycket jämn. Nåväl, Papaya är nu utsedd - hon är än så länge bara ett litet gossedjur, men fortsättning följer :) Om det var praktiskt möjligt hade jag själv velat lägga beslag på en svart hanvalp med arbetsnamnet Primus! Kommer att lägga in valpbilder här på hemsidan efter ännu ett besök om några veckor. Om 1-2 år är det kanske Nikitas valpar jag ska åka och besöka - var och varannan dag gissar jag! :)

Ett stort Grattis till Nikitas morbror Joker som Sv. Schäferhundklubben ut-nämnt till Sveriges bästa Allroundschäfer 2008! Dessutom - läs gärna reportaget om Susanna och pappa Bosco som finns i Helsingborgs Dagblad.

Nästa gång hoppas jag kunna rapportera om vår flitiga träning! Häpp!



10 feb
 Nikitakullens nya helsyskon är nu 1 vecka gamla, 3 hanar och 2 tikar blev det! En av tikvalparna kommer Ronnie och Annika att behålla den här gången - förhoppningsvis kommer den att gå samma framgångsrika karriär till mötes som sin mamma. Jazza har nu hunnit bli 7 år, men är still going strong och har kvalificerat sig även till årets SM. Önskar er ett stort lycka till med båda hundarna - Kalle inte att förglömma! :-) Kommer naturligtvis att åka upp till Lena (valparna finns på kennel Kurant) och fotografera valpisarna när de blivit lite större.

Här kryper Nikita omkring i vardagsrummet i väntan på väder för utomhus-träning.Har lagt ut mattor för Nikita att krypa på. Hon ligger lågt med bra teknik och jag har nu förhoppning om att inlärningen ska gå snabbare än jag räknat med. Siktet är inställt på tävling i maj och jag har fortfarande en liten förhoppning om att vi ska kunna klara Högre spår senare i höst. Håll en tumme eller två!



4 jan - 2009
Nu är allt som det ska igen - Bobby är hemma! Nikitas löp var över vid hemkomsten, så den enda han limmade på när han kom hem var mig. Han har haft det bra hos en vän och arbetskamrat till mig - Grazyna. Under arbetsdagarna tar hon hand om hundarna i den lokal där hon arbetar och hjälper mig också med Bobby när Nikita löper. Grazyna är koreograf och ledare för en polsk dansgrupp vilket gett mig möjlighet att bidra med en gentjänst: vi har tillsammans skapat dansgruppens hemsida som jag nu, efter bästa förmåga, sköter. Länken dit om någon vill titta: piastowie.se

Nu är det säkerställt att Nikitakullen ska få helsyskon - det är konstaterat att mamma Jazza har valpar i magen! Broder Nemo ligger inte heller på latsidan - just nu är 5 av "hans" tikar dräktiga!

I Stockholm är det kallt idag! Konstaterade, efter ett vänstervarv, att det är dags att tjacka fodrade överdragsbrallor!



25 dec
Bobby - the Dog: Bobby är hos en god vän, räknar med att kunna hämta honom på nyårsdagen (Nikita befinner sig mitt uppe i höglöp). Kanske någon tycker att jag skriver för lite om Bobby - det har blivit så eftersom det mesta som händer har med Nikita att göra. Det betyder inte att Bobby för den skull har mindre betydelse, så är det självklart inte. Bobby har förändrats något under de senaste åren. Han är en ännu gladare hund nuförtiden och verkar mycket tillfreds med sin tillvaro. Det kan ha att göra med att han och Nikita står varandra nära (tycket är ömsesidigt), men också att han nu köpt mig fullt ut. Bobby är en mycket ranghög och självständig hund, vilket gjorde att han iofs köpte mig även tidigare, men att det kunde vara under protest. Nu har han lagt ner den protesten vilket gör livet enklare för både honom och mig. Nuförtiden ser han på mig med mycket kärleksfulla ögon. Både Nikita och jag saknar honom, men en vecka till så är han hemma igen. Han är hos en person som han känner mycket väl och jag vet att han har det bra.






18 dec
Igår hände det!!! Nikita och jag började träna igen!!! Den här gången ska ingen dj-kla latmask lura mig till lättja eller annat som kan vara behagligt. Detta är nu tänkt att pågå fram till den första tävlingen i vår. Efter det ska vi öka takten - ser fortfarande en liten chans att vi även ska kunna tävla i Högre innan 2009 är slut. Om jag inte förfallit till ett lättjefullt liv under hösten hade chansen varit större. Inte långt från där vi bor ligger en frisbebana med närmast golfbaneliknande gräsmattor - utmärkta appell-planer om man vill undvika lervällingen på klubben. Det är ju inte så många övningar som kräver material och de får anstå en tid. Under den närmaste veckan kommer vi att koncentrera oss på kontakten vid linförigheten (Nikita kan fortfarande vara lite "fladdrig"), vårt "gemensamma fotarbete" vid v/h om halt, snabbheten vid läggande/ställande och raka ställanden vid framförgåendet. Önska oss lycka till! :-)



1 dec
Nu är kanske Nikitas nya helsyskon några timmar gamla i Jazzas mage! Annika o Ronnie har besökt Susanna och Bosco i Skåne och en repris kommer imorgon vad jag förstått. Om allt går som det ska kommer Jazza att få behålla en dotter den här gången. Låter som ett bra beslut - Nikita och hennes syskon går inte av för hackor (är bl.a. den högst korade schäferkullen har jag läst) och chansen är god att nästa kull inte blir sämre, för bättre går knappast :-). Nikitas broder Nemo ligger inte heller på latsidan. För några veckor sedan blev han för 4:e gången pappa och nu står två nya löpande töser på tur :-) Om 1-2 år är det dags att hitta en lämplig fästman till Nikita!

Båda hundarna mår jättebra även om skitvädret inte inbjuder till några roliga övningar. Här en bild från vintern i Stockholm, som i år inföll den 25 november.



25 nov
Har inte skrivit något på länge och det beror nog främst på att jag inte haft så mycket att skriva om. Är av naturen lat och den lervälling som hösten bjuder på lockar inte till några stordåd på appellplanen. Har som målsättning att träna inomhus, t.ex. kryp i vardagsrummet och andra övningar i en lång källargång som finns i huset där vi bor. Men, varför göra något idag som kan skjutas upp till imorgon?! Motivationen befinner sig alltså under lågvattenmärket för tillfället. Någon som känner igen sig?Återkommer när den Lidnerska knäppen infunnit sig! Snart hoppas jag!!!



28 sep
Igår träffades Nikita och 4 av hennes syskon (bara Nixa saknades) för att göra sitt MT i Eskilstuna. Mamma Jazza, Annika och Ronnie hade åkt upp från Göteborg och fanns också på plats - kul! Nikita blev den ende av syskonen som hamnade under 500 poäng (Nikita fick 396 p), men eftersom de bra kryssen sitter på de för mig viktiga ställena så är jag nöjd. Fick bekräftat det jag redan visste: Nikitas stora styrkor är den kopiösa kamplusten och den goda anpassningsförmågan (att kunna anpassa in-tensiteten). Anpassningsförmågan gör att hon kan balansera upp kamp-lusten och bli "stabil" när det behövs - att så är fallet kom inte som en nyhet för mig. Till detta ska läggas hennes stora bultande hjärta. Bobbys styrkor ligger på den "allvarliga" sidan - t.ex. hans stora dådkraft samt idealiska skärpa. Däremot kunde hans kamplust ha legat högre. Alltså: valpar efter B & N borde ge den ideala hunden :-) Hoppas att det går att fixa en exteriörbeskrivning under hösten så att de sex syskonen kan få sina titlar (även Nixa, som bor i Ö-vik, har mentaldelen klar). Återkommer inom kort med bilder och film från korningen.

Syskonens poäng:
Nemo    558  (Lena)
Nokia    546  (Christina)
Nitro     518  (Gunnar o Marianne)
Nixie     510  (Lisbet)
Nixa      457  (Karin)
Nikita    396

Lillskruttan kom alltså sist med sina mer "normala" poäng. Fyra stycken över 500 är nästan osannolikt bra. Att komma sist en gång är helt OK men det får inte bli för ofta :-). Nikita och jag har därför gemensamt bestämt att vi ska ta revansch på tävlingsbanorna! Så om ett år eller så är det nog klokt om ni andra i kullen börjar hålla i hattarna! :-) Det var kul att träffa er igen! Har ofta kontakt med Lena och Lisbet och även med de andra Stockholmarna, men det är extra skoj att träffa hela gänget i samlad tropp. Hoppas det blir snart igen och att även du och Nixa finns med då Karin!

 Nikita på G vid korningen.
 




23 sep
Tre ekipage representerade Sverige i rapport vid Nordiska Mästerskapen som gick av stapeln i Norge under den gångna helgen. En av hundarna heter Kurants Jade ("Jazza") och är Nikitas mamma. En annan heter Kurants Joker och är Nikitas morbror. Jazza kom 2:a och Joker vann. Alltså, två syskon överst på prispallen! Ett stort grattis till er hela högen! Här några bilder från tävlingen.



13 sept
Den gångna helgen spenderade vi i Värmland (Skutberget utanför Karl-stad), där årets Polishund-SM ägde rum. Nikitas pappa Bosco stod på startlinjen i spårhundgruppen, vilket slutade med att han och hans matte Susanna blev 4:a bland 18 tävlande hundar. Är mycket imponerad av Bosco - en hund med "det". Att Jan Gyllensten ansåg honom vara optimal vid L-testen strider inte mot mitt påstående. Blev också imponerad av Susannas och Boscos samarbete, speciellt med tanke på att de bara kompat ihop i drygt ett år. Ett stort grattis till er båda för den fina placeringen! Film från tävlingen hittar man här.

Träningen av Nikita har kommit igång ordentligt igen (tränar även Bobby, men utan tävlingsambitioner). Som jag tidigare berättat har jag bestämt mig för att skjuta upp lägretävlingen till i vår. Vill befästa några saker utan att ha en nära förestående tävling att tänka på. Det valet hoppas jag ska ge frukt i framtiden. Vi har också börjat titta på högremomenten, med förhoppning om att vi ska kunna klara båda klasserna nästa år. Även stegen har vi börjat nosa på. Under våra promenader passerar vi några stättor (stegar som korna inte ska kunna klara av) och dem tar vi oss över med hjälp av fritt följ. Även juniorstegen på klubben kommer till användning. Att kontrollen över startskall och förväntansljud är en färsk-vara blev jag påmind om i veckan. Plötsligt börjar hundskrället att låta igen! Nu är det under kontroll, men det är säkert något som vi får återkomma till ibland. Förväntan kan vara bra och snabbt ska det gå men låta ska det inte!



25 aug
Igår blev Nikitas mamma Jazza (Kurants Jade) 6:a i rapport vid SM i Västerås. Att morbror Kurants Joker slutade som 4:a gör inte saken sämre. 20 hundar hade kvalificerat sig. Satt tillsammans med flera andra Kurantare vid ringside då Ronnie och Jazza avslutade SM-helgen med ett mycket fint lydnadsprogram. Grattis till Jazza, Ronnie och Annika!!! Ett grattis till för att ni nu är uttagna till Nordiska Mästerskapen i september! Filmade Ronnies och Jazzas lydnadsuppvisning (lägger senare i veckan in filmen här på hemsidan). Det gjorde att jag inte kunde fota, men, vem hade jag råkat sätta mig bredvid - jo, Brukshundens utsände fotograf som jag lyckades övertyga om att hjälpsamhet är en dygd :) Det var en upptagen man, men de bilder han ändå hann med att ta med min kamera hittar du här.

På Jazzas och Kalles hemsida kan man läsa det Annika skriver om tävlingen (se sidans blogg). Adressen: www.xander.queensies.se



11 aug
Nu ska jag beklaga mig. Har 10 veckor ledigt över sommaren men nu är det plötsligt bara 1 vecka kvar! Eländes elände, men det är väl smällar man får ta. Min stolta föresats att ägna mycket tid åt hundträning över sommaren förvandlades till en fingertutt. Nu har vi i alla fall startat igen och målsättningen står kvar: lägre i vår och uppflytt från högre efter nästa sommar. Det innebär alltså att vi redan nu börjar med högremomenten. Uppletande t.ex, som vi tidigare bara kört sporadiskt, har vi under senaste veckan tränat regelbundet. Än så länge bara två föremål, varav ett alltid ligger på djupet, men vartefter kommer antalet att öka och korridoren att breddas. Det är också en bra övning i att få kontroll på startskall som hela tiden lurar bakom hörnet. Än så länge arbetar Nikita snabbt, envetet och metodiskt. Hon tycker, som väl de flesta hundar, att övningen är görskoj.

Det händer mycket nu: två av systrarna jobbar på uppflytt till elit innan säsongen är slut (de ligger ett år före oss - orättvist, men vi kommer på slutvarvet :-)). SM i Västerås närmar sig med mamma Jazza och morbror Joker på startlinjen i rapport. Kommer, tillsammans med fler i gänget kring Nikita, att åka dit med två tummar i bagaget. I september kommer pappa Bosco att tävla i polishunds-SM. Klämda tummar är inte att leka med!

Det finns just nu inte så mycket att berätta om Bobby annat än att han mår förträffligt och att han tillsammans med Nikita haft en händelserik sommar.

Arbetar med att redigera sommarens hundfoton och filmer. Roligt men tidskrävande. Återkommer.



6 juli
Kom igår hem efter semester på Åland. Har delvis åländska rötter och känner mig djupt rotad på ön. Har massor av bilder med mig hem och ett antal kommer att hamna här på hemsidan då jag hunnit redigera bilderna. Här några smakprov.

För mindre än en månad sedan blev Lena (Nikitas uppfödare) och hennes Maffia uppflyttade till elit i skydd. Idag var det dags igen - nu är även flytten till elitspår fixad! Dessutom vann de dagens tävling på Heby BK. Ni är så djäkla duktiga!  Maffia var extramamma till Nikita och de andra i kullen och för att hedra henne har jag dammat av några bilder som visar hur hon handskades med ett av syskonen (svårt säga om det är Nixa, Nixie eller Nemo). Bilderna finns här.

Inte nog med det, Nikitas brorsa Nitro har nu fixat tjänstecertet i bevakning. Husse Gunnar har varit  bevakningsinstruktör i en massa år och har nu ännu en hund som kan föregå med gott exempel.

Inte nog med det, Nikitas morbror, Kurants Joker, vann i helgen schäfer-SM i rapport. Han kommer, liksom mamma Jazza, att delta vid SM i Västerås om drygt en månad.



7 juni
Igår inledde undertecknad 10 veckors semester (det är tillåtet att vara avundsjuk!). Samtidigt valde Nikita att börja löpa. Den här gången slipper Bobby hundpensionat. Han kommer istället att få bo hos en person som han känner mycket väl. Räknar med att Nikita ska vara färdiglöpt den 27 juni - dagen efter åker vi till Åland där jag hyrt en stuga. Bra inprickat av Nikita! Vi kommer att bo strax intill Bobbys "Ålandsvalp" Moltaz med matte/husse Ulla och Janne. Kul! Har delvis rötter på Åland, så det känns lite som "hemma" för mig.

Har funderat en del kring det framtida upplägget av träningen. Har inte gjort ett jota sedan tävlingen, men nu är det dags igen. Hade en stolt förhoppning att vi skulle komma riktigt långt i år, men funderar nu på att istället göra 2008 till ett år då vi förbereder oss inför 2009. Efter sep-tember finns inga tillgängliga tävlingar och att få till ett bra kryp på några månader tror jag blir svårt och att medvetet nolla ett moment i september känns inte bra. Siktar nu istället på Lägre till våren och att vi ska kunna klara en uppflyttning till Elit hösten-09. Kommer med andra ord att börja förbereda även Högre redan nu. Det kommer alltså att bli många moment att träna framöver. Och så spårträningen naturligtvis! Orosmolnet är orm - finns gott om dem häromkring. Har ständigt Cortison på mig.

Har varit dålig på att fota och filma under lång tid. Nu ska båda kamerorna dammas av och jag hoppas ha något att visa efter sommaren.



17 maj
I och med Nitros och Nikitas tävlingsdebut är nu alla i kullen utom en igång och tävlar. Undantaget är Nemo, vars husse blev sjuk, vilket ledde till att uppfödare Lena tog Nemo tillbaka. Lena tävlar redan med sin Maffia (uppflyttad till högre i både skydd och spår), men känner jag Lena rätt så kommer även Nemo att bli tävlingsklar så småningom. Nemo, som är GK vid polisens L-test, har haft annat viktigt för sig under tiden - han är redan pappa till 2 kullar (15 valpar), men känner jag Lena rätt så kommer även Nemo att bli tävlingsklar så småningom.

De övriga är uppflyttade till:
Nixa: högre spår och lkl II
Nixie: högre spår och lkl II
Nokia: BSL 3
Nitro: lägre spår
Nikita: lägre spår

Fortsättning följer...



11 maj
Igår gällde spårappellen med Nikita i sommarhettan. Vi lyckades bli tvåa efter Sylvia Axell och det är jag naturligtvis nöjd med! Däremot är jag mindre nöjd med poängen (260) - vet ju att Nikita kan bättre än så. Hettan gjorde säkert att alla hundarna underpresterade - Nikita gjorde saker som hon i vanliga fall inte sysslar med. "Trippande trav" i stället för full galopp hem med apporten till exempel (gav 6,5 p). Fler exempel: hennes vanliga koncentration lyste med sin frånvaro ibland, läggandet var segt och så brukar det inte se ut. Vid linförigheten började hon nosa (!) och jag valde att korrigera henne. Efter det gick hon bra, men det syntes i protokollet vad som hänt: 6 p. På förmiddagen hade hon problem med att fästa på 1:a benet, men det går inte att skylla på värmen. Det har hänt vid något enstaka tillfälle tidigare, men det är nu länge sedan. Är van vid att hon stoppar nosen "i rälsen" och kör. Så blev det även igår, men först efter 1:a vinkeln. Vi hade alla pinnarna med oss och poängen blev 8½. De bästa momenten igår blev budföring (10), inkallning och hopp (9). Hade nog hoppats på ännu några 9:or och 10:or. Apropå hopp: det slog slint hos Wennerberg och jag "glömde" kommendera "sitt" efter uthoppet, men Nikita valde att sätta sig utan min hjälp. Den övningen har vi aldrig provat tidigare, så det var riktigt duktigt av henne! :-). Av den anledningen bjöd jag henne på en snus efteråt, men hon tackade nej. Otacksamma hundskrälle!

Hur som helst - uppflyttningen är fixad och det är huvudsaken! Dessutom jätteskoj att två Kurantsyskon hamnade på prispallen (Gunnar och broder Nitro kom 3:a). Inte heller Nitro gick att känna igen.

Nu väntar lydnadsettan där vi är klara med alla momenten, men först ska Nikita få löpa. "Stockholms blodbad" kan inte vara många dagar bort (den här gången blir det "blöja på"). Är bortskämd med att mina tikar tar reda på efter sig, men Nikita ser sig som helt befriad från den uppgiften :-)

Nu väntar framförallt också Lägre spår. Ska börja krypa omkring på knäna här hemma för att visa Nikita hur det nya momentet ska se ut :-) Ser också fram emot att få ta oss ut till en riktig spårskog igen! Det har varit många appellspår den sista tiden.



4 maj
Knappt en vecka kvar till tävlingen och en viss anspänning har börjat infinna sig. 12 hundar kommer att delta: 4 schäfrar, 3 råttisar, 1 border-collie, 1 malle, 1 boxer, 1 tervueren och 1 dv. schnautzer. Vi får minst 2 riktigt svåra konkurrenter som jag känner till: Sylvia Axell (sch) som bl.a. vunnit SM i rapport två gånger, även om det är några år sedan. Idag är hon en av två lagkaptener för IPO- och lydnadslandslagen (finns en artikel om de två i  "Brukshunden" nr 2-08). Dessutom Gunnar Bergman som deltar med Nikitas brorsa Nitro och som  tävlat i både SM och bevaknings-SM ett antal gånger med två andraplatser att ståta med. Försöker se det här som ett bruksprov, där varje hund bedöms för sig, men har man en tävlingsdjävul i sig så har man. Skulle vara jättekul om det går bra för både Nitro och Nikita!!! En av domarna är Staffan Nordin, som har rykte om sig att vara hård men juste vid bedömningen. Den andra är Inga-Lill Svan som också har gott rykte.

Avslutar dagens epistel med ett stort grattis till Lisbet och Nikitas syster Nixie som nu är uppflyttade till högre spår! Nya spel, nya insatser!



22 april
Dags igen för gratulationer: Nikitas syrra Nixa med matte Karin klarade för några veckor sedan korningen med 465 p. Snyggt jobbat! De övriga i kullen kommer att göra sitt MT i september.  Grattis nr 2: Nikitas brorsa Nemo har blivit pappa till 9 valpar (8 hanar och en tik) och även nästa faderskap är konstaterat. Nemo har nog många trevliga herdestunder att se fram emot :-)

Här närmar sig tävlingsdebuten (spårappellen) med Nikita. Vet nu att domare blir Staffan Nordin o Inga-Lill Svan. Går Nikita som på träning kommer det att gå bra, men på tävling kan som bekant mycket hända. Håll en tumme!



28 mars
Under påskhelgen tog mamma Jazza sitt 10:e cert. För omväxlings skull blev det den här gången i spår. Sin spårkapacitet har Jazza förmodligen efter sin dotter :-) Ett 10-faldigt grattis till Jazza, Ronnie och Annika!

På söndag ska vi återigen till spårskogen tillsammans med syster Nixie med matte Lisbet och några andra träningskamrater. Förra gången gick Nikita jättebra och jag hoppas på en repris. På torsdag ska vi vara med på en träningstävling på Nacka BK. Mycket nyttigt! Inför appellen har vi nu framförallt budföring och framförgående att träna på. Budföring har vi inte övat så många gånger. Det är ju inget svårt moment - det gäller bara att få Nikita att förstå vad som förväntas av henne. Vid framförgåendet har jag nu kunnat ta bort "målen" och det börjar se ganska bra ut. Resten putsar vi på. När snön försvunnit ska vi också lägga några spår  på "åkrar o ängar" inför appellspåret. Det är ett antal veckor kvar till tävlingen och tills dess hoppas jag att allt ska sitta.

Om någon undrar hur Bobby mår, så mår han prima! Hans och Nikitas vilda lekar fortsätter. Synd att de inte kan få barn tillsammans!



9 mars
Är förkyld! Oj, så sjuk jag är! Häller så mycket te (äkta påste!)som möjligt i ansiktet och inbillar mig att det hjälper. Voine, voine!

Förra helgen var det valpträff i Harbo (några mil norr om Uppsala) dit Nikitas uppfödare Lena flyttat. Jätteschysst hus med en tomt som gränsar till en badbar älv (nåja, å är kanske ett bättre ord). Lena o Rolf har satt upp stängsel, men badmöjligheter finns alltså för deras tre hundar (Maffia, Fixie och Nikitas brorsa Nemo). Alla 6 "valparna" fanns på plats (även Nixa som rest ner från Ö-vik). Tyvärr var vädret av det dystrare slaget och kameran fick stanna hemma. Meningen var annars att jag skulle ta nya bilder på voffsen avsedda för Kurants hemsida. Trots vädret blev det lite träning inkl uppletande. I övrigt ägnades dagen åt kaffedrickande och samvaro. Eftersom alla hade något med sig blev det mycket doppa!  Glömde: även två av Maffias 1-åriga valpar (O2-kullen) med vidhängande mattar och hussar anslöt till sällskapet. Trevligt!



31 jan
Har varit ganska duktig med lydnadsträningen den sista tiden, men aj så dåliga vi (jag) har varit med spårarbetet! Förlitar mig på att Nikita ska klara appellspåret utan problem, men sedan är det SPÅRA som gäller! Vid lydnadsträningen koncentrerar jag mig på några saker åt gången. De sista veckorna har det varit linförighet, framförgående och positioner som Nikita och jag framförallt avhandlat. Det fria följet kommer ju att vara viktigt under hela vår karriär och är värd all tid i världen. Arbetar där med att få det schwungfullt och "framåtriktat" med Nikita i rätt position och med stabil kontakt. Hennes "vänster om halt" är värt en egen kommentar: hon sladdar in med baken på ett mkt effektivt sätt. Ser faktiskt lite roligt ut - hoppas att även domarna låter sig roas :) Vid framförgåendet går hon nu i bra tempo - det tog lite tid att bromsa in de 180 knyck som gällde från början. För att hålla hennes intresse framåtriktat använder jag många "stanna" direkt följt av "före". Vartefter är det tänkt att jag ska kunna tidsförskjuta "före" mer och mer utan att hon vänder sig om. Hennes förväntan ska vara placerad framför henne är det tänkt. Vi kan också stå och nöta inkallningar från varierande avstånd, där ingångarna och rakt sättande är det viktiga. Farten har jag gratis med henne.

Det börjar snart bli dags att kolla i tävlingskalendern och hitta lämpligt datum och lämplig plats för Nikitas debut. April låter bra tycker jag.



19 jan
Har under en tid funderat kring hundarnas och min framtid och nu är beslutet fattat. Har förstått att min ursprungliga plan, att träna och tävla med båda, var att ta sig för mycket vatten över huvudet. Det räcker mer än väl att försöka lyckas med en hund och då faller valet Idag, för 2 år sedan, ringde Nikitas uppfödare Lena till mig och berättade att 6 valpar fötts under natten. 5 valpar var sedan länge tingade så det behövdes en 6:e för att även Wennerberg skulle få en. Snacka om att jag blev glad! Ett stort grattis till alla 6 syskonen på 2-årsdagen! Gå gärna in i Gästboken också och läs vad mamma Jazza skriver. Dygnet då Nikita föddes var Bobby borta för  ett kärleksmöte med fästmön Callas (med gott resultat). En valpdag att minnas!



8 jan 2008
Har varit dålig på att skriva den sista tiden - ska bättra mig! Det kan ha med årstiden att göra. Hundträningen fortsätter, men ibland undrar man om det inte är ett annat ord för gyttjebad. När det är plusgrader undviker jag klubbens upplysta appellplan (läs: leråker) och använder istället några riktigt bra möjligheter som finns inom området där vi bor. Har ett eget hopphinder (lyxigt!), som står vid vår uteplats och som jag bara behöver flytta några meter för hoppövningar med hundarna. De är båda säkra på "hopp - sitt - återhopp" och båda är värda 9:or tycker jag. När ingångarna sitter med raka sättanden, som ofta händer, så är de värda en.....! Använder en ganska lång ansats för Nikita - med sin fart kommer hon då lagom långt ut från hindret för återhoppet. En bit bort har föreningen en egen bouleplan (sand) som lämpar sig bra för linförighet/fritt följ. Det är normalt Bobbys bravurnummer - han är mycket förig. Här har också Nikita den senaste tiden gjort stora framsteg. Kontakten sitter allt stabilare och nu har hon också hittat rätt position (hon gick tidigare gärna ett huvud för långt fram - det är en ivrig dam!). Vänster och höger om halt har hon blivit riktigt duktig på - det klarar hon nu, med rakt sättande, nästan på linjen. En sak har jag gratis med Nikita - hennes snabba sättanden! Ibland undrar jag om hon inte har lite BC i sig också :-)   Ställande började vi på allvar med nyligen och det satt nästan med en gång. Hon stannar ofta i steget, utan så mycket som ett halvt extrasteg - hoppas att jag kan bevara det. Det vi sliter mest med annars är framförgåendet. När ordet "före"  kommer, tycker damen ifråga att det är 180 knyck som gäller! Här jobbar vi alltså med att få till lagom fart. Inte lätt med en hund som har så mycket i sig. Med tanke på allt jobb som krävs för att få till ett bra framförgående tycker jag att koefficient 2 är dåligt betalt! Apportering och inkallning ska normalt ge henne minst 9:or tycker jag. Det vi putsar på där är raka sättanden. Läggande under gång återstår, men det känner jag mig säker på att hon lär sig snabbt. Båda hundarna klarar platsliggning med gömd förare och platsliggning med skott på ett stabilt sätt. Duktiga vovvar! Spårarbetet har legat nere en tid, så där måste undertecknad  skärpa till sig! Försummelsen kan bero på att jag föredrar skogen när det är varmt o skönt :-)

 

ÅTER